Jobbskatteavdraget är en skattereduktion på din arbetsinkomst, inte ett avdrag som minskar den inkomst du beskattas för. Det innebär sänkt skatt för alla som har arbetsinkomst, jämfört med om samma belopp i stället hade kommit från till exempel pension eller a-kassa. Syftet är att göra det mer lönsamt att arbeta och därigenom öka sysselsättningen, särskilt bland äldre som annars riskerar att lämna arbetsmarknaden i förtid.
Jobbskatteavdraget infördes 2007 och har förstärkts i flera steg sedan dess. Du behöver inte ansöka om något själv: avdraget är inräknat i de skattetabeller som Skatteverket och din arbetsgivare använder när skatten dras varje månad.
Vilka inkomster ger rätt till jobbskatteavdrag?
Jobbskatteavdraget gäller bara det som räknas som arbetsinkomst. Det handlar om lön, semesterersättning, övertidstillägg, eventuell bonus och inkomst från aktiv näringsverksamhet om du driver eget företag.
Inkomster som inte ger rätt till jobbskatteavdrag
Flera vanliga inkomster ger däremot inte rätt till avdraget, trots att de i andra sammanhang räknas som förvärvsinkomst:
- Sjukpenning från Försäkringskassan
- Föräldrapenning
- Ersättning från a-kassa
- Aktivitetsstöd
- Pension
- Egen arbetsskadelivränta
Det gör att den som exempelvis går ner i arbetstid och kompletterar med pension betalar en annan effektiv skatt på den delen av inkomsten som kommer från pensionen, jämfört med den del som fortfarande är lön.
Hur beräknas jobbskatteavdraget, och hur stort är jobbskatteavdraget 2026?
Beräkningen utgår från din arbetsinkomst efter allmän pensionsavgift, prisbasbeloppet och hur hög kommunalskatten är i din kommun. För dig som är under 66 år vid inkomstårets ingång innebär det en skattesänkning på som mest cirka 4 366 kronor per månad 2026.
Tidigare fanns en avtrappning av jobbskatteavdraget vid mycket höga inkomster, men den är borttagen: avdraget ligger i dag kvar på sin maxnivå oavsett hur mycket mer du tjänar därutöver.
Vad påverkar jobbskatteavdraget – flera faktorer spelar in
Eftersom avdraget trappas upp inom vissa inkomstintervall kan det påverka den faktiska marginalskatten i just de skikten. En viktig detalj är också att jobbskatteavdraget bara får räknas av mot den kommunala inkomstskatten. Det påverkar alltså inte den statliga inkomstskatten, fastighetsskatten, fastighetsavgiften eller public service-avgiften.
Förstärkt jobbskatteavdrag ger äldre lägre skatt när du fyllt 66 år
Utöver det vanliga jobbskatteavdraget finns en extra förstärkning för den som har fyllt 66 år vid inkomstårets ingång och fortfarande arbetar. Åldersgränsen höjdes från 65 år till 66 år den 1 januari 2024, för att följa riktåldern i pensionssystemet.
Den förstärkta delen ger ytterligare cirka 400 kronor per månad utöver det ordinarie avdraget. Tillsammans med det förhöjda grundavdrag som gäller för äldre gör det att skatten blir betydligt lägre för den som jobbar vidare efter att ha tagit ut tjänstepension, jämfört med om hela inkomsten i stället hade kommit från pensionen. Om du är född 1961 och undrar hur just din årskull påverkas av grundavdrag och åldersgränser är det värt att läsa på om reglerna som gäller specifikt för den generationen.
Vad är skillnaden mellan jobbskatteavdrag och grundavdrag?
De två avdragen förväxlas ofta eftersom båda sänker den skatt du faktiskt betalar, men de fungerar olika och gäller olika inkomster.
| Grundavdrag | Jobbskatteavdrag | |
|---|---|---|
| Vilka inkomster | Alla förvärvsinkomster: lön, pension, a-kassa, sjukpenning | Bara arbetsinkomst |
| Hur det verkar | Minskar den inkomst du beskattas för | Minskar skatten direkt (skattereduktion) |
| Vem det gäller | Alla med förvärvsinkomst | Bara den som arbetar |
I praktiken betyder det att jobbskatteavdraget läggs till grundavdraget för den som har en arbetsinkomst, vilket är förklaringen till att en löntagare betalar mindre i skatt än en pensionär med samma bruttoinkomst.
Behöver jag ansöka om jobbskatteavdrag?
Nej. Jobbskatteavdraget beräknas automatiskt av Skatteverket utifrån din arbetsinkomst och är redan inräknat i skattetabellerna som din arbetsgivare använder vid varje löneutbetalning. Du ser det inte som en separat post i din deklaration, men det påverkar hur mycket skatt som redan är dragen innan du ens fyller i den.
