Sjukpenning är den ersättning Försäkringskassan betalar ut när sjukdom gör att du inte kan arbeta. Ersättningen ligger på cirka 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och kommer in från dag 15 i sjukperioden, det vill säga efter att arbetsgivaren har betalat sjuklön de första 14 dagarna.
Vad är sjukpenning?
Sjukpenning är en ersättning ur socialförsäkringen som du kan få när en sjukdom sätter ned din arbetsförmåga. Den lämnas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån, beroende på hur mycket arbetsförmågan är nedsatt. Det är Försäkringskassan som prövar och betalar ut sjukpenning, till skillnad från sjuklön som kommer från arbetsgivaren.
Sjuklön och sjukpenning – vem betalar vad de första 14 dagarna
Är du anställd sjukanmäler du dig till arbetsgivaren, som sedan betalar sjuklön under sjukperiodens första 14 dagar. Sjuklönen motsvarar cirka 80 procent av lönen och andra anställningsförmåner du går miste om. Är du sjuk i mer än sju dagar behöver du ett läkarintyg för att styrka fortsatt sjukfrånvaro.
Fortsätter sjukdomen efter dag 14 ska arbetsgivaren sjukanmäla dig hos Försäkringskassan, och du behöver ett nytt läkarintyg som lämnas till både arbetsgivaren och Försäkringskassan. Först då tar sjukpenningen vid, och det är Försäkringskassan som bedömer om du har rätt till den. Läs mer om hur ersättningen räknas i förebyggande syfte i vår guide om förebyggande sjukpenning, som gäller innan du ens är sjukskriven.
Hur mycket ersättning får du i sjukpenning, och hur betalas den ut?
Hel sjukpenning på normalnivå är oftast cirka 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst, SGI, som Försäkringskassan räknar fram utifrån din årsinkomst från arbete. Ersättningen har dock ett tak: SGI räknas aldrig högre än 10 prisbasbelopp, vilket gör att den som tjänar mycket över taket får en lägre andel av sin faktiska lön i sjukpenning.
Ett exempel: har du en SGI som ligger under taket blir sjukpenningen ungefär 80 procent av din dagliga inkomst, minus skatt. Har din arbetsgivare kollektivavtal kan du dessutom få kompletterande ersättning ovanpå sjukpenningen, ofta upp mot 90 procent av lönen sammanlagt under en period. Har du ingen sådan buffert kan det vara klokt att se över en ekonomisk buffert redan innan en längre sjukperiod inträffar.
Karensavdrag – så fungerar avdraget
I början av en sjukperiod görs ett karensavdrag på 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning i sjuklön eller sjukpenning. Avdraget ersatte den gamla karensdagen och görs som ett engångsbelopp snarare än en hel dags bortfall, vilket gör att den som bara skulle ha jobbat några timmar den första sjukdagen inte drabbas lika hårt som förr. Har du blivit sjuk igen inom fem kalenderdagar från en tidigare sjukperiod räknas dagarna samman, och redan gjort karensavdrag görs inte en gång till. Hela beräkningen, inklusive undantag för den som är sjuk ofta, går igenom i vår artikel om vad karensavdrag är.
Så ansöker du om sjukpenning
- Sjukanmäl dig till arbetsgivaren samma dag du blir sjuk. Har du ingen arbetsgivare anmäler du dig direkt till Försäkringskassan.
- Skaffa läkarintyg om sjukfrånvaron varar mer än sju dagar, eller från dag ett om du saknar arbetsgivare.
- Vänta på arbetsgivarens anmälan till Försäkringskassan efter sjuklöneperiodens 14 dagar.
- Ansök om sjukpenning hos Försäkringskassan, som sedan bedömer din rätt till ersättning utifrån läkarintyget och din arbetsförmåga.
Sjukpenning för egenföretagare och arbetssökande
Har du eget företag, är delägare i ett handelsbolag eller kommanditbolag, eller är uppdragstagare, anmäler du dig till Försäkringskassan redan från den första sjukdagen i stället för till en arbetsgivare. Det räcker inte att bara skicka in ett läkarintyg, anmälan måste göras aktivt via Försäkringskassans webbplats. Normalt gäller en karenstid på 7 dagar om du inte själv valt en annan.
Är du arbetssökande gäller i stort sett samma regler som för anställda, men anmälan görs till Försäkringskassan i stället för till en arbetsgivare eftersom det saknas en arbetsgivare att sjukanmäla dig till.
Sjukpenning, sjukersättning och privat försäkring – vad är skillnaden?
Sjukpenning är tänkt för en tillfällig sjukperiod där arbetsförmågan förväntas komma tillbaka. Sjukersättning är i stället avsedd för dig vars arbetsförmåga är varaktigt nedsatt av sjukdom eller funktionsnedsättning, så pass att du sannolikt aldrig kommer att kunna arbeta heltid igen. Vår genomgång av sjukersättning och pension beskriver hur den ersättningen i sin tur påverkar din framtida pension. Aktivitetsersättning liknar sjukersättning men riktar sig till dig som är mellan 19 och 29 år och har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du inte kan arbeta heltid under minst ett år, eller som behöver längre tid för att bli klar med skolan.
Har du en privat försäkring eller en kollektivavtalad sjukförsäkring genom facket kan den komplettera sjukpenningen med ytterligare ersättning, ofta som ett engångsbelopp eller ett procentuellt påslag ovanpå Försäkringskassans belopp. Sådana försäkringar ersätter aldrig sjukpenningen, men kan täcka en del av den inkomst du annars förlorar.
Sjukvård och läkemedel under en sjukperiod
Sjukvård i Sverige är subventionerad, men du betalar ändå en del av kostnaden själv vid till exempel läkarbesök eller sjukhusvistelse. Det finns ett högkostnadsskydd för både vård och läkemedel, men det täcker inte hela summan, så en längre sjukperiod med regelbunden medicinering kan ändå bli en märkbar utgift vid sidan av sjukpenningen.
Vanligt att undra över
Rehabiliteringspenning – vad är det?
Rehabiliteringspenning kan du få när du arbetstränar efter en sjukskrivning, som ett steg mellan sjukpenning och en återgång i ordinarie arbete. Den betalas ut av Försäkringskassan under tiden du deltar i ett rehabiliteringsprogram som är godkänt av kassan, och skiljer sig från sjukpenning genom att den är kopplad till en aktiv rehabiliteringsplan snarare än ren sjukfrånvaro.
Vad händer om du blir sjuk igen inom kort?
Blir du sjuk på nytt inom fem kalenderdagar efter att en tidigare sjukperiod avslutats räknas de två perioderna samman vid beräkningen av karensavdrag. Har ett helt karensavdrag redan gjorts i den första perioden görs inget nytt avdrag i den andra. Har bara ett delvis avdrag gjorts fortsätter avdraget att räknas tills en hel karensvecka har täckts.
Om Försäkringskassan säger nej
Innan ett avslag skickas kontaktar en handläggare dig så att du kan lämna synpunkter innan beslutet fattas. Blir det ändå avslag är omprövning enda sättet att få beslutet ändrat i första hand, vilket kräver att du fyller i en blankett med kompletterande underlag, ofta ett förtydligande läkarintyg. Leder inte omprövningen till ändrat beslut går det att överklaga vidare till Förvaltningsrätten.
Innehållet är en översikt av de generella reglerna för sjukpenning. Belopp, karenstider och undantag kan ändras, kontrollera alltid aktuella regler och ditt eget ärende hos Försäkringskassan.
