Karensavdrag är det avdrag på 20 procent av sjuklönen som görs på din första sjukdag, oavsett hur många timmar du skulle ha arbetat eller när på dagen du sjukanmäler dig. Avdraget ersatte den gamla karensdagen 2019 och beräknas alltid utifrån en genomsnittlig arbetsvecka, vilket gör systemet mer förutsägbart för dig som har oregelbunden arbetstid.
Vad gäller för karensdag och karensavdrag – varför avskaffades den gamla regeln?
Fram till 2019 gällde en karensdag: den första sjukdagen var helt obetald, oavsett hur många timmar du faktiskt skulle ha jobbat. Det slog orättvist mot deltidsanställda och personer med skiftschema. Blev du sjuk precis innan ett långt arbetspass kunde du förlora betydligt mer i kronor än en kollega som sjukanmälde sig inför en kort arbetsdag, och det var därför den gamla karensdagen till slut avskaffades.
Karensavdraget infördes den 1 januari 2019 och löste det problemet. I stället för en hel dag dras alltid 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka, vilket ger samma proportionella avdrag oavsett hur ditt arbetsschema ser ut. Begreppet karensdag används ändå ofta i vardagligt tal, trots att det numera egentligen är karensavdrag som gäller.
Hur fungerar karensavdrag och hur räknar man ut det?
Beräkningen görs i tre steg och bygger på din genomsnittliga veckoarbetstid:
- Veckolön – din månadslön omräknad till en genomsnittlig vecka.
- Sjuklön – 80 procent av veckolönen, den ersättning arbetsgivaren betalar vid sjukdom.
- Karensavdrag – 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka.
| Steg | Beräkning | Belopp |
|---|---|---|
| Månadslön | — | 30 000 kr |
| Veckolön | 30 000 × 12 / 52 | ca 6 923 kr |
| Sjuklön (80 %) | 6 923 × 0,8 | ca 5 538 kr |
| Karensavdrag (20 %) | 5 538 × 0,2 | ca 1 108 kr |
Går inte hela avdraget att dra på den första sjukdagen, till exempel om du bara hinner jobba en kort stund innan du sjukanmäler dig, fortsätter arbetsgivaren dra resten av avdraget på efterföljande sjukdagar tills hela 20-procentsnivån är uppnådd. Så fungerar karensavdrag i praktiken oavsett hur ojämnt ditt schema ser ut. Har du kollektivavtal kan det innehålla egna regler för exakt hur den genomsnittliga arbetsveckan räknas fram, så kontrollera alltid ditt avtal om beloppet känns oklart.
Vad händer vid ny sjukskrivning inom fem dagar?
Har det gått mindre än fem kalenderdagar sedan din senaste sjukperiod avslutades räknas den nya sjukfrånvaron som en fortsättning på samma sjukperiod. Då görs inget nytt karensavdrag, eftersom du redan har fått ett fullt avdrag under perioden. Går det fem dagar eller mer mellan sjukdomstillfällena startar i stället en ny sjukperiod, och ett nytt karensavdrag görs på den första sjukdagen.
Reglerna sätter också ett tak: du kan som mest få tio karensavdrag per anställning under en tolvmånadersperiod om du är sjuk återkommande gånger. Det skyddar dig som har en kronisk diagnos eller ett återkommande hälsoproblem från att förlora orimligt mycket i lön under ett och samma år.
Karensavdrag för timanställda, enskild firma och aktiebolag
Är du behovsanställd eller timanställd utan rätt till sjuklön gör i stället Försäkringskassan beräkningen och drar karensavdraget direkt från din sjukpenning, enligt samma 20-procentsregel som för vanliga anställda.
Driver du enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag gäller andra regler: där har du karensdagar, inte karensavdrag, och du väljer själv hur många karensdagar du vill ha när du tecknar din sjukförsäkring hos Försäkringskassan. Har du i stället ett aktiebolag räknas du som anställd i ditt eget bolag, och exakt samma regler om karensavdrag gäller för dig som för övriga anställda.
Vem betalar sjuklönen – arbetsgivaren eller Försäkringskassan?
Arbetsgivaren betalar sjuklön motsvarande 80 procent av din vanliga lön från dag ett till och med dag 14 i sjukperioden, med karensavdraget dragen på den första dagen. Från och med dag 15 tar Försäkringskassan över ansvaret och betalar i stället sjukpenning, vilket du kan läsa mer om i vår guide till förebyggande sjukpenning.
Blir sjukdomen långvarig och du behöver ansöka om sjukersättning i stället, påverkar det även bostadskostnaderna för många — se vår genomgång av bostadstillägg vid sjukersättning för vad som gäller då. Vill du täcka inkomstbortfallet redan under karensavdraget och den första sjukperioden kan en privat sjukförsäkring vara värd att jämföra, eftersom den kan ersätta just den delen av lönen som karensavdraget och sjuklönen inte täcker.
