Sjukersättning ersätter förlorad arbetsinkomst, men den ger inte automatiskt samma pension som om du hade fortsatt arbeta. Pensionsrätten räknas nämligen på din antagandeinkomst, det belopp du antas ha tjänat om du inte blivit sjuk, inte på det som faktiskt betalas ut. Staten fyller upp mellanskillnaden med ett så kallat pensionsgrundande belopp, men hur stor påverkan blir beror mycket på hur mycket du tjänade innan sjukdomen.
Den här artikeln går igenom hur sjukersättningen räknas ut, hur pensionsrätten fungerar, vad som gäller för tjänstepensionen och när sjukersättningen övergår i ålderspension. Grunderna för hur pensionen byggs upp i stort finns i vår guide till pension för nybörjare.
Vad är sjukersättning (tidigare förtidspension) och vem kan få det?
Sjukersättning beviljas vid sjukdom eller funktionsnedsättning som varaktigt sätter ned din arbetsförmåga, och där Försäkringskassan bedömer att nedsättningen kommer bestå resten av arbetslivet. Fram till 2003 kallades samma typ av stöd i stället förtidspension eller sjukbidrag, och en del av det äldre regelverket lever kvar i hur beräkningarna görs.
Sjukersättning kan i vissa fall beviljas redan från 19 års ålder, men blir vanligare från 30 års ålder och uppåt eftersom det krävs en etablerad inkomsthistorik för att fastställa antagandeinkomsten. Är du mellan 19 och 29 år heter motsvarande stöd i stället aktivitetsersättning, som är tidsbegränsad i väntan på att arbetsförmågan utreds vidare.
Hur räknas sjukersättningen ut?
Försäkringskassan utgår från en antagandeinkomst: en uppskattning av vad du skulle ha tjänat om du hade kunnat fortsätta arbeta, baserad på dina tidigare inkomster och genomsnittet av de högsta åren. Den inkomstrelaterade sjukersättningen är 64,7 procent av antagandeinkomsten.
Antagandeinkomsten har dock ett tak på 7,5 prisbasbelopp. År 2026 motsvarar det ungefär 37 000 kronor i månaden, vilket ger en högsta sjukersättning på omkring 23 100 kronor före skatt. Har du haft låg inkomst eller ingen inkomst alls innan sjukdomen kan du i stället få garantiersättning, se avsnittet längre ner.
Vem får sjukersättning omvandlat till pensionsrätt?
Har du hel sjukersättning ger det pensionsrätt för 93 procent av antagandeinkomsten till den allmänna pensionen, samma princip som gäller för löntagare (de återstående 7 procenten motsvarar den allmänna pensionsavgiften som dras från alla inkomster, inklusive allmän pension). Skillnaden ligger i taket:
| Tak för pensionsgrundande belopp (2026) | |
|---|---|
| Sjukersättning | Cirka 37 000 kronor i månaden |
| Vanlig lön | Cirka 56 050 kronor i månaden |
Eftersom sjukersättningens tak ligger lägre får den som tjänade mer än taket innan sjukdomen en märkbart lägre pensionsgrundande inkomst än om personen hade fortsatt arbeta till samma lön.
Mellanskillnaden mellan de 93 procenten och den pensionsgrundande inkomsten av själva sjukersättningen betalas inte ut som pengar i handen, utan tillgodoräknas direkt som ett pensionsgrundande belopp. Beloppet syns i det orange kuvertet du får varje år från Pensionsmyndigheten och räknas in i din framtida allmänna pension precis som vanlig pensionsgrundande inkomst.
Vilka faktorer påverkar hur mycket pensionen sänks?
Har du tidigare tjänat under taket på cirka 37 000 kronor i månaden påverkas din framtida pension väldigt lite eller inte alls, eftersom hela din tidigare inkomst ryms inom det pensionsgrundande beloppet. Tjänade du mer än så innan sjukdomen förlorar du en betydande del av den inkomstgrundade pensionen, eftersom bara inkomster upp till taket räknas med.
Ytterligare en faktor spelar in över tid: antagandeinkomsten räknas upp med prisutvecklingen, medan löner för den som fortsätter arbeta normalt ökar snabbare. Ju längre tid du har sjukersättning, desto mer tenderar din pensionsgrundande inkomst därför att halka efter jämfört med om du hade fortsatt arbeta. Så kan sjukersättning påverka pensionen totalt sett: liten effekt vid låg tidigare inkomst, större effekt ju högre lön och ju längre tid med ersättning.
Vad händer med tjänstepensionen och arbetet vid sidan om?
Utöver den allmänna pensionen har de flesta löntagare en tjänstepension via arbetsgivaren. Här varierar skyddet mellan olika kollektivavtal, men det är vanligt att avtalet innehåller en premiebefrielseförsäkring: en försäkring som gör att arbetsgivarens inbetalningar till tjänstepensionen fortsätter även om du blir sjuk och får sjukersättning. Premiebefrielsen gäller normalt så länge din anställning hos samma arbetsgivare består.
Är du inte kollektivavtalsansluten, eller om ditt avtal saknar en sådan försäkring, kan tjänstepensionsinbetalningarna upphöra i samband med sjukersättningen. Kontrollera med din arbetsgivare, ditt fackförbund eller läs vår genomgång av skatt på pension för att förstå hur ersättningen beskattas.
Hur fungerar garantiersättning, och vilka relaterade ersättningar finns?
Den som haft låg inkomst eller ingen inkomst alls innan sjukdomen kan i stället beviljas garantiersättning. Nivån beror på din ålder och hur länge du bott i Sverige (bosättningstiden). För full garantiersättning krävs 40 års bosättning eller försäkringstid i Sverige. Är tiden kortare reduceras ersättningen proportionerligt, och minst tre års bosättningstid krävs för att du överhuvudtaget ska kunna få garantiersättning.
Även den som får garantiersättning tjänar in pensionsrätt till den allmänna pensionen, på samma sätt som vid inkomstrelaterad sjukersättning, men utifrån ett lägre grundbelopp. En relaterad ersättning är den tidigare nämnda aktivitetsersättningen för yngre personer, som fungerar efter liknande principer men är tidsbegränsad.
När övergår sjukersättningen till ålderspension?
Sjukersättningen betalas ut till och med månaden innan du fyller 67 år. Därefter upphör den automatiskt och ersätts av allmän ålderspension, som du tar ut på samma villkor som andra pensionärer. Vill du läsa mer om hur pensionsåldern och uttaget fungerar i stort finns det i vår genomgång av när du kan gå i pension.
Kan du kombinera deltidsarbete och sjukersättning samtidigt?
Ja, sjukersättning kan beviljas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning beroende på hur mycket din arbetsförmåga är nedsatt. En fjärdedels sjukersättning motsvarar ungefär en fjärdedels nedsättning av din arbetstid. Klarar du inte längre att arbeta heltid kan alltså en partiell sjukersättning kombineras med deltidsarbete, och du tjänar då dessutom in vanlig pensionsrätt på arbetsinkomsten utöver det pensionsgrundande beloppet från sjukersättningen.
Det är ofta skillnaden mellan sjukersättning och den vanliga sjukpenningen som avgör om deltidsarbete är möjligt: sjukpenning gäller vid tillfällig sjukdom, medan sjukersättning förutsätter en varaktigt nedsatt arbetsförmåga.
Sammanfattning
Sjukersättning ger dig rätt till allmän pension på ungefär samma sätt som lön, men beräknat på antagandeinkomsten i stället för det faktiska beloppet, och med ett lägre tak än för löntagare. Har du tjänat under taket påverkas pensionen marginellt. Har du tjänat över taket blir effekten tydlig, särskilt ju längre tid som går. Tjänstepensionen kan ofta skyddas via en premiebefrielseförsäkring, och vid 67 år övergår sjukersättningen automatiskt i allmän ålderspension.
Vill du se exakt hur just din framtida pension påverkas av en sjukersättning går det att begära en individuell prognos hos Pensionsmyndigheten, som tar hänsyn till din faktiska inkomsthistorik.
Detta är allmän information om sjukersättning och pension, inte individuell rådgivning. Regler och belopp ändras över tid. För din egen prognos och aktuella belopp, se Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten.
