Finansekonomen Finansekonomen

Bouppteckning: så gör du bouppteckningen steg för steg

Bouppteckning är en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder som ska in till Skatteverket inom fyra månader. Så går den till och vad den kostar.

Anna Lindqvist
Anna Lindqvist
Pappersdokument, kontoutdrag och reservoarpenna på ett köksbord i fönsterljus

En bouppteckning är en skriftlig förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder som de såg ut på dödsdagen, och över vilka som är dödsbodelägare. Bouppteckningsförrättningen ska hållas inom tre månader efter dödsfallet, och bouppteckningen ska vara inlämnad till Skatteverket inom fyra månader.

Bouppteckningen är också startskottet för allt som kommer sedan. Först när den är registrerad kan dödsboet sälja bostad och värdepapper, avsluta konton och dela arvet i ett arvskifte.

Vad är en bouppteckning?

Bouppteckningen är ett slags bokslut över den avlidnes ekonomi. Den visar:

  • tillgångar som bankkonton, fonder, bostad, bil och lösöre
  • skulder, till exempel bolån, krediter och obetalda räkningar
  • vilka som är dödsbodelägare och efterarvingar
  • juridiska handlingar som testamente och äktenskapsförord

Var den avlidne gift ska även den efterlevande makens eller makans tillgångar och skulder tas upp, eftersom bouppteckningen ligger till grund för bodelningen. Var den avlidne sambo bör samboegendomen tas med. Den registrerade bouppteckningen fungerar sedan som dödsboets legitimationshandling hos banker och myndigheter.

Måste bouppteckningen in till Skatteverket inom fyra månader?

Lagen har två tidsfrister som räknas från dödsdagen:

Tid efter dödsfalletVad som ska vara klart
Inom tre månaderBouppteckningsförrättningen hållen, eller anstånd sökt
Inom fyra månaderBouppteckningen inlämnad till Skatteverket
Därefter cirka 1–2 månaderSkatteverkets handläggning och registrering

Hur söker man anstånd med bouppteckningen?

Räcker inte tiden, till exempel för att det finns egendom utomlands eller många dödsbodelägare, ska ni söka anstånd hos Skatteverket inom tre månader efter dödsfallet. Det går att göra via telefon, mejl eller brev med en förklaring till varför bouppteckningen behöver mer tid.

Hur går en bouppteckning till steg för steg?

  1. Utse en bouppgivare. Bouppgivaren är den som bäst känner till dödsboet, ofta efterlevande make, maka, sambo eller ett barn. Bouppgivaren lämnar uppgifterna och intygar att de är riktiga.
  2. Beställ underlag. Ta fram ett dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket och be bankerna om kapital- och räntebesked per dödsdagen. Är du make, maka eller sambo beställer du även ett eget besked för dina konton.
  3. Kalla till förrättningen. Alla som har rätt till arvet ska kallas i god tid, även om de inte behöver närvara (se nästa avsnitt).
  4. Håll bouppteckningsförrättningen. Tillgångar och skulder gås igenom och värderas efter förhållandena på dödsdagen. Två förrättningsmän granskar att allt blir rätt antecknat.
  5. Skriv under och skicka in. Bouppteckningen skickas till Skatteverket i original. Bifoga testamente i original eller bestyrkt kopia, registrerat äktenskapsförord, fullmakter och kallelsebevis för den som inte var med.

Blanketten Bouppteckning (SKV 4600) och broschyren Bouppteckning (SKV 461) finns hos Skatteverket. Den 1 juli 2026 trädde ny lagstiftning i kraft som gör det möjligt för Skatteverket att ta fram en digital lösning för att lämna in bouppteckningar och dödsboanmälningar.

Vem ska kallas till bouppteckningsförrättningen?

Bouppgivaren eller den som har ansvaret för att bouppteckningen görs ska kalla:

  • alla dödsbodelägare, alltså arvingar enligt lag och universella testamentstagare
  • efterarvingar, till exempel gemensamma barn som ärver först när den efterlevande maken dör
  • efterlevande make, maka, registrerad partner eller sambo
  • eventuella testamentstagare

Närvaron är frivillig. Den som inte kan komma kan ge någon annan fullmakt att företräda sig, men kallelsen måste kunna styrkas.

Kan man göra bouppteckningen själv eller behöver man jurist?

Ja, det finns inget krav på att anlita en jurist. Dödsbodelägarna får dock inte göra bouppteckningen helt på egen hand: två utomstående förrättningsmän ska intyga att bouppteckningen är korrekt. De får inte vara arvingar eller ha ekonomiska intressen i dödsboet, men det finns inga formella utbildningskrav. Många väljer ändå en jurist, en begravningsbyrå eller bankens juristtjänst.

Att göra det själv fungerar bäst när boet är enkelt: få arvingar, inga skulder att tvista om och inget testamente. Finns särkullbarn, ett omstritt testamente, företag eller egendom utomlands är juridisk hjälp oftast värd pengarna, eftersom fel i bouppteckningen kan fördröja hela arvskiftet.

Vad kostar en bouppteckning?

AlternativUngefärlig kostnad
Själv, med Skatteverkets blanketterI princip gratis (kopior och porto)
Jurist eller begravningsbyrå, enkelt dödsboFrån cirka 7 000 kr
Jurist, mer komplicerat dödsbo15 000–20 000 kr eller mer

Det är dödsboet som betalar kostnaden för bouppteckningen, inte arvingarna privat. Fråga alltid efter fast pris eller en uppskattning av timmarna innan du anlitar någon, eftersom vissa byråer tar betalt per timme.

Dödsboanmälan i stället för bouppteckning

Om den avlidnes tillgångar bara räcker till begravningskostnader och andra utgifter i samband med dödsfallet, och det inte finns fast egendom eller tomträtt i boet, kan en dödsboanmälan ersätta bouppteckningen. Du gör den inte själv. Kontakta socialnämnden i kommunen där den avlidne bodde, så utreder de saken och lämnar in dödsboanmälan till Skatteverket utan kostnad för de anhöriga.

Vad händer när bouppteckningen är registrerad?

När Skatteverket har registrerat bouppteckningen blir den en offentlig handling, och dödsboet kan börja avveckla ekonomin:

  • Arvskifte. Har dödsboet fler än en delägare görs ett skriftligt arvskifte där arvet fördelas enligt lag eller testamente. Är efterlevande make ensam dödsbodelägare behövs inget arvskifte.
  • Bostad och bolån. En bostadsrätt eller fastighet kan bara säljas efter registreringen, och bolånet behöver lösas eller tas över innan arvskiftet. Hade den avlidne ett låneskydd på bolånet kan det betala hela eller delar av skulden.
  • Pension och försäkringar. Livförsäkringar och efterlevandeskydd ska tas upp i bouppteckningen. För den som blir ensam kan det också vara aktuellt att kontrollera rätten till änkepension.

Vanliga frågor om bouppteckning och dödsboet

Vem ansvarar för att bouppteckningen görs?

Ansvaret ligger i första hand på den dödsbodelägare som har närmast tillgång till boet, till exempel efterlevande partner. Finns ingen som tar hand om dödsboet kan Skatteverket utse en särskild bouppteckningsförrättare.

Vanliga misstag i bouppteckningen

  • att glömma kalla en efterarvinge eller ett särkullbarn
  • att värdera tillgångarna per ett annat datum än dödsdagen
  • att missa makens eller sambons egendom, som behövs för bodelningen
  • att skicka kopior i stället för original

Var hittar man äldre bouppteckningar?

Bouppteckningar som upprättats från och med 1 juli 2001 förvaras hos Skatteverket. Äldre bouppteckningar beställer du som kopior från Riksarkivet, som också har sökbara register för släktforskning.