Vad är fonder? Nybörjarguide till fondsparande

Du behöver inte förstå börsen för att spara i fonder. Du behöver inte välja enskilda aktier, följa kursrörelser dagligen eller ha ett stort startkapital. Fonder är designade för att göra sparande enkelt – och de är ett av de vanligaste sätten svenska sparare bygger upp ett långsiktigt kapital.

Den här guiden förklarar vad fonder är, hur fungerar fonder, vilka fondtyper som finns och hur du som nybörjare börjar spara i fonder. Fondsparande nybörjare behöver veta: du behöver inte mer än 2–3 breda fonder och ett ISK-konto för att komma igång.

Vad är en fond?

En fond är en samling värdepapper som förvaltas gemensamt av ett fondbolag. I stället för att du köper enskilda aktier eller obligationer köper du andelar i fonden. Ditt kapital poolats ihop med andra sparares pengar, och fondförvaltaren investerar dem enligt fondens strategi.

Fondens värde – andelskursen (NAV) – stiger och sjunker beroende på hur innehaven utvecklas. Utdelning återinvesteras automatiskt i de flesta fonder, vilket innebär att ränta på ränta-effekten jobbar åt dig utan att du behöver göra något. Andelskurs NAV beräknas varje bankdag och är det pris du köper och säljer fondandelar till.

Varför spara i fonder i stället för att köpa aktier nybörjare direkt?

• Riskspridning: Riskspridning minst 16 innehav är lagstadgat – i praktiken innehåller de flesta fonder 40–200 bolag. Du slipper risken att ett enda bolag drar ned hela portföljen. Riskspridning fonder ger dig automatisk diversifiering.
• Enkelt: Du väljer inriktning och sätter upp automatiskt månadssparande. Resten sköter sig självt.
• Tillgängligt: Du kan börja med några hundra kronor. Det finns indexfonder med låg avgift som inte kostar mer än 0,1 procent per år.

Fonder för nybörjare är ofta det enklaste sättet att börja spara i aktier utan djup kunskap om enskilda bolag.

Fondtyper – aktiefonder, räntefonder, blandfonder och indexfonder

Det finns flera fondtyper, och de passar olika sparmål och sparhorisont. Här är de viktigaste: fondtyper aktiefond räntefond blandfond och indexfond.

Aktiefonder

Aktiefonder investerar i aktier på börsen. De kan vara globala, fokusera på ett land (till exempel Sverige eller USA), en bransch eller bolagstyp.

Aktiefonder har historiskt sett gett den högsta avkastningen på lång sikt, men de har också den högsta marknadsrisken. Värdet kan variera kraftigt under ett enskilt år. För nybörjare med lång sparhorisont – fem år eller mer – är aktiefonder vanligtvis det bästa valet för att bygga kapital.

Räntefonder

Räntefonder placerar i räntebärande papper som statsobligationer och kommunobligationer. De har lägre risk och lägre avkastning än aktiefonder. Korta räntefonder passar för sparande du kan behöva använda inom 1–3 år. Räntefond lägre risk gör den lämplig som buffert eller som del av en balanserad portfölj.

Blandfonder

Blandfond aktier räntor är en kompromiss som ger lägre risk än renodlade aktiefonder. Nackdelen är att avgiften ofta är onödigt hög relativt vad du får. Avgiften äter avkastning varje år, och blandfonder har ofta dubbel avgift jämfört med indexfonder. Många erfarna sparare föredrar att sätta ihop en aktiefond och en räntefond själva i stället för att köpa en blandfond.

Indexfonder

En indexfond är en passivt förvaltad fond som följer ett aktieindex, till exempel Stockholmsbörsens index eller ett globalt index. Fondförvaltarens uppgift är att replikera indexets sammansättning, inte att aktivt välja vinnare.

Det gör indexfonder billiga: avgiften är ofta 0–0,3 procent per år – en låg avgift indexfond kan ha noll i förvaltningsavgift. En aktivt förvaltad fond kostar vanligtvis 1–2 procent.

Varför spelar det roll? Avgiften äter avkastning – en fondavgift förvaltningsavgift på 1,5 procent per år kan gröpa ur en stor del av din totalavkastning under 20–30 år. Avgiften debiteras oavsett om fonden går upp eller ned. Aktiv förvaltning dyrare innebär alltså att förvaltaren måste slå index med mer än avgiftsskillnaden – och det är sällsynt på lång sikt.

Indexfond vs aktiv fond – vad säger forskningen?

Aktivt förvaltad fond har en förvaltare som analyserar marknaden och väljer aktier i syfte att slå index. Det låter bra – men i praktiken slår aktivt förvaltade fonder sällan index på lång sikt, och de tar betalt mer för det. Forskning visar konsekvent att aktiva fonder slår sällan index efter avgifter på lång sikt.

En passivt förvaltad fond (indexfond) har ingen ambition att slå marknaden. Den följer index och ger dig genomsnittet – men “genomsnittet” för en global indexfond har motsvarat ungefär 7 procent per år historisk avkastning börsen sett över långa tidsperioder. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat.

Den berömde investeraren Warren Buffett har länge rekommenderat indexfonder för privatpersoner. Argumentet: låga avgifter, bred riskspridning och marknaden är svår att slå konsekvent.

Vilka fonder ska man köpa som nybörjare?

Du behöver inte fler än 2–3 fonder för att få god riskspridning. Här är ett enkelt upplägg:

En global indexfond – ger dig exponering mot tusentals bolag i hela världen. Det är grunden i de flesta nybörjarportföljer. Att köpa fonder nybörjare kan vara så enkelt som att börja med en enda bred global indexfond.

En Sverigefond – ger dig exponering mot Stockholmsbörsen. Kan kombineras med en globalfond för en enkel fondportfölj med fokus på Sverige och världen. En globalfond och en Sverigefond tillsammans är det vanligaste upplägget för nybörjare. Tidshorisont fem år eller mer rekommenderas för aktiefonder.

Eventuellt en räntefond – om du har en kortare sparhorisont eller vill balansera risken i portföljen.

Exempel på en enkel portfölj:

• 50 % global indexfond
• 30 % Sverigefond
• 20 % räntefond (om du vill sänka risken)

Hur väljer man fond? Tre kriterier:

1. Låg avgift – sikta på under 0,5 procent per år, gärna 0,1–0,2 procent.
2. Bred inriktning – undvik nischfonder i tidiga skeden, välj bred indexfond med många innehav.
3. Rätt sparhorisont – aktiefonder passar för fem år eller mer; räntefonder för kortare tid.

Vilka fonder ska man köpa nu? Det beror på din situation och din sparhorisont. Det finns ingen fond som passar alla. Kontrollera aktuella fonduppgifter hos din bank eller nätmäklare och läs fondens faktablad. Läs mer hos Konsumenternas för opartisk information om fondsparande.

Skatt på fonder – så fungerar det

Skatt på fonder beror på vilket konto du sparar dem i.

ISK (investeringssparkonto): Ingen kapitalvinstskatt. Skatt på fonder i ISK är en låg schablonskatt baserad på kontoets värde. Det gör spara i ISK till det bästa valet för fondsparande för de flesta nybörjare. Skatt på fonder ISK betalas inte per affär – fondandelar köpa sälja när du vill utan skattekonsekvens.

Aktiedepå: Du betalar 30 procent kapitalvinstskatt på faktisk vinst vid försäljning. Fördelen är att du kan kvitta förluster mot vinster. För aktiva handlare eller vid specifika situationer kan aktiedepå vara rätt val.

Kapitalförsäkring: Fungerar liknande ISK skattemässigt, men passar bättre för sparande till barn eller när du vill ange förmånstagare.

För nybörjare: öppna ett ISK. Det ger dig enklast skatthantering och låg schablonskatt på fonder.

Aktuella regler och belopp för schablonskatt kan ändras – kontrollera alltid hos Skatteverket.

Risk – vad du behöver veta

Allt sparande i fonder innebär marknadsrisk. Värdet kan sjunka, ibland kraftigt. Det är inträdesbiljetten du betalar för möjligheten till avkastning.

Riskspridning är det viktigaste verktyget: fonder ger dig automatisk diversifiering genom att hålla många innehav. En global indexfond med 1 000+ bolag är avsevärt tryggare än att köpa aktier i ett enda bolag.

Hur hanterar du risken?

• Välj rätt sparhorisont. Aktiefonder passar för fem år eller längre. Kortsiktigt sparande hör hemma i räntefonder eller på sparkonto.
• Rör inte pengarna i panik. Börsen svänger. Den historiska bilden visar att aktiemarknaden återhämtar sig över tid, men det finns inga garantier.
• Diversifiera. Att ha en bred indexfond och en Sverigefond ger dig exponering mot hundratals bolag i olika branscher och länder.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat. Om du är osäker på hur du bör placera dina pengar, kontakta en oberoende finansiell rådgivare.

Kom igång – så börjar du spara i fonder

1. Öppna ISK fondsparande hos din bank, Avanza, Nordnet eller annan nätmäklare. Det är gratis och tar 5–10 minuter. Börja spara i fonder via ISK är det smartaste sättet att hantera skatten. Att öppna isk fondsparande-konto är steg ett för alla nybörjare.
2. Sätt in pengar. Börja med ett belopp du är bekväm med. Det behöver inte vara mycket.
3. Välj 2–3 breda fonder. En global indexfond och en Sverigefond är en bra start. Kontrollera avgiften – sikta på under 0,5 procent. Fondportfölj med två indexfonder räcker för de flesta.
4. Sätt upp automatiskt månadssparande. Bestäm ett fast månadsbelopp och låt det gå automatiskt. 500 eller 1 000 kronor per månad är ett bra upplägg. Fonder för nybörjare handlar om kontinuitet, inte storlek.
5. Ha tålamod och låt bli att pilla. Fonder passar långsiktigt sparande. Tajmning av marknaden misslyckas nästan alltid. Sätt igång, fortsätt spara och låt fondandelar växa. Historisk avkastning ingen garanti – men marknadsrisk är inträdesbiljetten du betalar för möjligheten till avkastning.

Fondsparande för nybörjare handlar inte om att välja rätt aktier eller förutsäga marknaden. Det handlar om att börja, vara konsekvent och låta ränta på ränta-effekten göra jobbet. Fondrobot som Lysa eller Opti kan vara ett alternativ om du vill ha allt automatiserat utan att välja fonder själv.

Din premiepension är ett exempel på PPM premiepension – det är i grunden fondsparande du kanske redan har utan att tänka på det. Väljer du fonder där med samma principer som privatfonder: låg avgift och bred spridning. Öppna ett ISK fondsparande vid sidan av premiepensionen för att maximera ditt totala sparande.

Vanliga frågor om fondsparande

Hur länge måste jag spara för att fonder ska löna sig? Aktiefonder ger bäst utfall med en sparhorisont på fem år eller mer. Kortare tidsperioder ökar risken att du råkar sälja under en nedgång. Det finns inga garantier om avkastning, men historiken visar att aktiemarknaden återhämtar sig på lång sikt.

Ska jag spara allt i en fond eller sprida på flera? En bred global indexfond ger dig exponering mot tusentals bolag i ett enda köp – den täcker behovet av riskspridning för de flesta. Att lägga till en Sverigefond kan ge lite mer vikt mot inhemska bolag. Fler än tre fonder behöver de flesta nybörjare inte.

Vad händer med mina fonder om fondbolaget går i konkurs? Dina fondandelar ägs av dig, inte av fondbolaget. De förvaras separat från fondbolagets egna tillgångar och är skyddade vid konkurs. Det är ett viktigt skydd för sparare.

Kan jag förlora allt i fonder? Det är teoretiskt möjligt om en fond investerar i bolag som alla går i konkurs – men en bred global indexfond med hundratals innehav har aldrig förlorat allt sitt värde. Risk finns alltid, men riskspridning begränsar den dramatiskt.

Ska jag börja med ett stort engångsbelopp eller månadssparande? Forskning tyder på att engångsinsättning i genomsnitt slår månadssparande av en större summa – men för de flesta privatpersoner är automatiskt månadssparande praktiskt och psykologiskt enklare att hålla fast vid. Kombinera gärna ett startbelopp med löpande månadsinsättningar om du har möjlighet. Det viktiga är att komma igång och hålla fast vid planen oavsett hur börsen rör sig.

Vill du läsa mer om hur fonder beskattas och hur du väljer konto, ta kontakt med Konsumenternas som erbjuder opartisk och kostnadsfri rådgivning. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat och allt sparande i aktier och fonder innebär marknadsrisk.